.

Tidigare har jag skrivit om att jag är något sjukt skoltrött. Att det tog emot att gå till skolan. Men jag vet inte vad det jobbiga med hösten egentligen, jag vet inte varför jag klagade. Nu är det värre än någonsin, vi har en kurs som förbereder oss för vårt examensarbete som vi ska skriva till hösten. Och har vi haft fullt upp tidigare så vet jag inte vad det är nu, känns inte som om jag har någon ledig stund alls. Vi hinner inte skriva klar en grej innan det är dags för att börja med nästa. Jag orkar inte. Jag försöker ta en dag i taget och tänka att "nu är jag en dag närmare examen" och visst är det ett bra sett att tänka på. Men det hjälper inte alltid. Jag är så trött på att plugga. Jag står inte ut mer. Jag har pluggat hela mitt liv och det känns som att det aldrig kommer ta slut. Jag har noll motivation kvar och jag vet inte hur jag ska fylla på det förrådet. Något tips någon?

Nu har jag spenderat i princip två veckor tillsammans med min älskade Daniel. Först en veckas semester på Gran canaria tillsammans och sen var vi nere hos hans föräldrar ett par dagar. Så det har nästan blivit två veckor. Och igår var det slut, det var dags för mig att åka hem. Eftersom både han och jag har en del att plugga så var det dags att ta tag i allvaret. Semestern är slut. Så han följde mig till tåget för att vi där sedan fick säga hejdå för den här gången eftersom han skulle stanna kvar hos sina föräldrar några dagar till. Men såklart ses vi snart igen.